Jag visste att det skulle bli jobbigt på nätterna, men inte såhär jobbigt!
För det första hade jag jättesvårt att somna igår för att jag var ensam, gillar inte det. Sen när jag väl hade somnat så börjar Devin gallskrika på sitt rum så det var ju bara att gå upp och se hur det var med honom. Han somnade dock om när jag vänt på honom så han låg på kudden ist för med fötterna där. Tog ett tag för mig att somna om igen för jag låg och lyssnade ifall han var mer ledsen, men det var han ju inte. Efter en liten stund (klockan ett) vaknar ju Vilde som på beställning och ville ha mat. Som tur är så hade jag förberett med en termos med lagom varmt vatten, exakt vattenmängd och pulvret i flaskan redan, så det gick smidigt iaf. Slapp ta mig upp :)
Han låg och knölade ett tag efter och då kan ju jag absolut inte somna så fick vänta tills han hade lagt sig till rätta och kommit till ro innan jag kunde somna. Han vaknar igen klockan 4 med uggleögon och ligger och pratar -suck- Jag försökte mata, amma, lägga honom nära men inget funkade. Åhhh! Han somnade väl tillslut om för att vakna runt halv sex igen och då la jag honom tätt intill mig så somnade vi båda för att vakna av Devin klockan 7.

Behöver jag ens skriva att jag är trött??