Alltså det känns verkligen som att jag är fånge i mig själv nu för tiden och det är sjukt jobbigt. Jag kan inte göra saker jag vill. Kan inte leka med barnen, kan inte gå på promenad, kan inte lyfta tunga saker, kan nästan ingenting känns det som. Bara att sätta på barnen skorna är ju ett projekt liksom! För att inte tala om att klä sig själv.. är ju så man blir andfådd :/

Idag skiner solen och det är helt underbart väder. Jag föreslog en promenad även fast jag vet att höfterna gör ont. Tänkte att en liten kan ju inte skada.. Men efter 100 meter fick vi vända och det känns så jävla jobbigt! Jag vill ju också kunna vara ute och gå och njuta av vädret. Vill kunna leka med barnen, jaga dem och sånt där.

Just nu känns det som jag kan gå och lägga mig och ligga där tills förlossningen startar för jag är ju inte till någon nytta iaf. Jag är bara jobbig, klagar och är i vägen. Är så jag vill sätta mig och tjuta!

Kom ut nu bebisen!!!